"Nerdragna gardiner, förtäckta fönster och stängd dörr. Inga män får var med och inte heller se på. Det är förutsättningen för att kunna jympa utan slöja."
http://fp.sitereactor.se/fp2-08/tjejjympa.aspx
Som jag tidigare skrivit (via tips från bloggen "Vit, medelålders man"), så ägnar sig Friskis & Svettis (F&S) numera åt könsdiskriminering i "toleransens" och "mångfaldens" namn.
http://vitmedelaldersman.blogg.se/1207778461_friskis__svettis_har_.html
För att citera F&S' tidning Friskispressen:
"Muslimska kvinnor får inte blandas med män och inte röra sig framför en man. Kroppsformen får heller inte synas."
Och vilka är det som bestämt det? Go figure, som de säger i Brooklyn!
Om den muslimska kvinnosynen inte är kvinnoförtryck, så vet jag inte vad kvinnoförtryck är.
Men många feminister försvarar den, trots att de aldrig skulle acceptera att icke-muslimska, svenska män lade sig till med samma kvinnosyn.
Det finns något som kallas vältalig tystnad. Och feminist-Sveriges tystnad om invandrat kvinnoförtryck säger mer än alla bedyranden om att man visst bryr sig!
På promenad längs Sörmlandsleden med hundarna Ture och Tyra, samtalade jag per mobil med bloggaren Herr K. Denne är en man vars omdöme jag hyser stort förtroende för. Ett slags vox populi. Folkets röst.
Han hade läst vad jag skrivit om F&S, och framförde tanken att det hela var ett led i en islamistisk strategi att tvinga fega svenskar att rätta sig efter muslimsk lag.
Han stödde sig på vad han läst i Friskispressen:
"Värden öppnar dörren och välkomnar några kvinnor som kommer raka vägen utifrån med ytterkläder och slöja. De vet att fotografering kommer att ske på passet och en av dem tittar sig lite oroligt omkring.-Är det en manlig fotograf? undrar hon."
Patetiskt! Fast Friskispressen tycks anse är, att det är hur berikande och okej som helst. Att vi måste bejaka andra kulturer än den svenska, som Mona Sahlin hatar så mycket och Fredrik Reinfeldt alias Täbyzombien kallar barbarisk.
http://sv.wikiquote.org/wiki/Mona_Sahlin
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=589029
Herr K. tog fasta på, att kvinnorna kom "raka vägen utifrån med ytterkläder och slöja". Hans teori var att de inte kom för att gympa, utan att islamistiska män fått dem att testa F&S:s gränser. Hade F&S sagt nej, så hade de islamistiska männen vänt sig till landsförrädiska och anti-demokratiska DO, och anmält F&S för etnisk diskriminering.
Herr K. menade att detta var ett steg bland många för att tvinga svenskarna att tillåta särbehandling av muslimer. Dvs. muslimskt kvinnoförtryck.
Herr K. undrade om nästa steg var att införa speciella tider för kvinnor på våra kommunbibliotek, eftersom muslimska kvinnor inte får träffa män - varken kristna, atetistiska eller muslimska män.
Hemkommen från Sörmlandsleden och sittande framför datorn är jag uppriktigt orolig för att Herr K har rätt. För att de ryggradslösa fegisar som styr vårt samhälle, skulle ge efter - en gång till.
söndag 18 maj 2008
fredag 9 maj 2008
IQ - ärftligt eller ej?
Finns en judisk IQ-gen? Om svaret är nej, så måste judisk kultur vara överlägsen de flesta andra kulturer, eftersom 27 procent av alla amerikanska nobelpristagare och hälften av alla världens schackmästare är judar, eller mer specifikt, östjudar /ashkenazi-judar. Trots att judarna bara utgör 0.25 procent av jordens befolkning och endast 3 procent av USA:s.
Den judiska överpresentationen i finans, film, medicin och journalistik är speciellt märkbar i USA. För att inte tala om i amerikansk TV och i Hollywood!
Phillip Weiss i New York Observer uppskattar att 30 procent av det amerikanska etablissemanget är judiskt. Att tio av 50 senatorer är judiska är ganska remarkabelt. Var finns motsvarande antal afro-amerikaner i senaten?
Vid förra sekelskiftet utgjorde judarna 1 procent av Tysklands befolkning, men ändå var 50 procent av läkarna i Berlin och 60 procent av dem i Wien judar.
Denna uppgift är plockad ur en artikel ("Are Jews Smarter?") i senaste numret av New York Magazine, i vilken presenteras en uppsats av två amerikanska forskare, doktorerna Henry Harpending och Gregory Cochran, vilka hävdar att det finns ett samband ärfliga ämnesomsättnings-sjukdomar som förekommer speciellt hos ashkenazi-judar och deras höga IQ.
http://www.newyorkmetro.com/nymetro/news/culture/features/1478/
Genomsnitts-IQ:n för Sverige är förresten 102, för Italien 103, för ashekenazi-judar 115! För Israel paradoxalt nog bara 98, enligt Lynn-Vahanens "IQ and The Wealth of Nations".
http://www.vdare.com/sailer/wealth_of_nations.htm
I korthet går Harpendings och Cochrans teori ut på att sjukdomarna ifråga (Tay-Sachs, Niemann-Pick, Gauchers sjukdom, och mucolipidosis typ IV) påverkar hjärnan neurologiskt och därigenom höjer IQ:n.
Och att isoleringen i gettot gett större spridning åt dem inom den ashekenazi-judiska gruppen och därmed även högre IQ inom densama. Men om det inte finns en IQ-gen, hur förklara den judiska intellektuella överlägsenheten?
Den hjärngympa som studier av Talmud innebär framförs som en alternativ förklaring.
Talmud är en omfattande samling skarpsinniga kommentarer om moral och Gud etcetera, av lärda rabbiner, vilka judiska barn undervisas i.
Kanske man skulle kunna jämföra det med att dagligen ägna sig åt logiska analyser av moralfilosofiska utsagor? Rimligen borde sådana aktiviteter höja intelligensen. Men den mätbara IQ:n?
Men stopp ett tag! Vad menar vi med intelligens? Jo, vi kan mena minneskapacitet, dvs. mängden fakta man förmår tillägna sig och vid behov snabbt återkoppla till, och var vi läst en uppgift för länge sen; vidare vår förmåga att lära oss främmande språk; skicklighet i huvudräkning; förmåga att resonera logiskt och upptäcka logiska blottor i andras resonemang, med mera.
Men man kan även mena social smarthet. Att bete sig på ett sätt som gynnar ett långt liv och en hög inkomst. Kan man mäta sådant med IQ-test? Troligen.
Men låt mig här inflika, att jag själv aldrig klarat att slutföra ett IQ-test och förmodligen inte skulle kunna det om så mitt liv hängde på det. Samtliga moment brukar jag finna narkoleptiskt tråkiga, dock klarar jag en del av dem, framför allt de verbala avsnitten; men när det kommer till att utesluta vissa geometriska figurer i en serie, så går jag bet.
Jo, förresten, det finns ett IQ-test som jag läst om, som jag nog skulle klara, som - om jag på grund av dumhet inte missuppfattade det! - gick ut på att minnas talserier med diverse godtyckliga skutt mellan talen. Först framlänges, sen baklänges. Det är ju knappast svårare än att hålla reda på t ex tio olika koder. Vilket jag nog gör.
Låt se: passerkort, min frus bensinkort, bankomatkort, tre olika kodlåskoder på jobbet, inloggningskoder för fem bloggar, två mail-koder, etc. Utan minneslappar eller automatisk påloggning. Däremot har jag ingen aning om mitt mobilnummer, men jag brukar ursäkta mig med att jag aldrig ringer till mig själv! Men jag kan sju jobbrelaterade nummer, min pappas, min dotters, hennes sambos mobilnummer, det till mina ena styvsons arbetsplats, och numret hem till mig själv samt till min frus mobiltelefon. Samt att rabbla de 50 amerikanska delstaterna som ett rinnande vatten.
Nå, det finns utan tvivel ett mätbart samband mellan IQ-nivå och årlig inkomst. Min är relativt låg, men min frus är exceptionellt hög. Och hon har enligt en utsago väldigt hög IQ. Hm, skall jag tro på det? Ibland har jag ju jag rätt, när vi grälar, och hon definitivt fel!
Men är IQ ärftligt? Är några mentala egenskaper det? Musikalitet? Empati? Och vad får jakande svar på dessa frågor för logiska konsekvenser? Vågar vi ens tänka på dem? Eller diskutera dem?
Ibland funderar jag på filmen "Rainman" med Dustin Hoffman och Tom Cruise.
Som bekant handlar den om en autistisk man, som är inkapabel att klara sig ute i samhället, men ändå ett geni i fråga om att blixtsnabbt kunna se hur många tandpetar som välts ut på golvet (även om det rör sig om ca 130 st.) och på att räkna upp någonting i stil med alla namn och resultat i den amerikanska baseballigan sen dess grundande.
Tänk om hans genialitet beror på att andra funktioner i hans hjärna är så lågenergiförbrukande, att de få friska får den energi som normalt fördelas jämt (någorlunda) mellan samtliga?
Kan inte personer som jag, som presterar dåligt på IQ-test, finna tröst i detta?
Jag kanske har en ojämn, cerebral energifördelning, med överdoser för vissa mentala funktioner?
En passus i NYM-artikeln som tycks antyda detta är följande:
"Cochran’s latest kick, though, is population genetics. Although Natural History of Ashkenazi Intelligence is written with a modicum of academic restraint, his independent essays, posted online, are much more freewheeling, and they betray a much more unsettling agenda: '[I]f this is what I think it is," he writes, in an essay called 'Overclocking,' the term programmers use to describe supercharging a computer’s brain capacity by weakening it, 'all these Ashkenazi neurological diseases are hints of ways in which one could supercharge intelligence . . . so it seems likely that we could—if we wanted to—develop pharmaceutical agents that had similar effects.'"
Slutordet till Mensa:
"Vad är IQ?
SVAR: IQ, generell begåvning, intelligens, logisk förmåga problemlösningsförmåga är alla synonyma begrepp, dvs beskriver vår förmåga att hantera och lösa nya problem som inte bygger på tidigare kunskap och erfarenheter.
Vad är intelligens?
SVAR: Ibland gör man skillnad mellan begåvning och intelligens. Intelligensen skulle då vara den medfödda förmågan att tänka och logiskt analysera och begåvning skulle då vara det vi faktiskt ser av intelligensens uttryck. Man kan ju ha förmågan men inte utnyttja den. I praktiken är begreppen identiska. Nationalencyklopedins ordbok anger 'förmåga till tänkande och analys' vilket får anses som en ganska vag beskrivning, även om det indikerar att det är just tankeverksamhet som omfattas. Du kan läsa mer om intelligens i Nationalencyklopedins uppslagsverk på biblioteket."
http://www.mensa.se/faq_om_mensa.html
P.S. Ett bra sökverktyg för att kolla kända judar är (filosemitiska) Jewhoo.
Den judiska överpresentationen i finans, film, medicin och journalistik är speciellt märkbar i USA. För att inte tala om i amerikansk TV och i Hollywood!
Phillip Weiss i New York Observer uppskattar att 30 procent av det amerikanska etablissemanget är judiskt. Att tio av 50 senatorer är judiska är ganska remarkabelt. Var finns motsvarande antal afro-amerikaner i senaten?
Vid förra sekelskiftet utgjorde judarna 1 procent av Tysklands befolkning, men ändå var 50 procent av läkarna i Berlin och 60 procent av dem i Wien judar.
Denna uppgift är plockad ur en artikel ("Are Jews Smarter?") i senaste numret av New York Magazine, i vilken presenteras en uppsats av två amerikanska forskare, doktorerna Henry Harpending och Gregory Cochran, vilka hävdar att det finns ett samband ärfliga ämnesomsättnings-sjukdomar som förekommer speciellt hos ashkenazi-judar och deras höga IQ.
http://www.newyorkmetro.com/nymetro/news/culture/features/1478/
Genomsnitts-IQ:n för Sverige är förresten 102, för Italien 103, för ashekenazi-judar 115! För Israel paradoxalt nog bara 98, enligt Lynn-Vahanens "IQ and The Wealth of Nations".
http://www.vdare.com/sailer/wealth_of_nations.htm
I korthet går Harpendings och Cochrans teori ut på att sjukdomarna ifråga (Tay-Sachs, Niemann-Pick, Gauchers sjukdom, och mucolipidosis typ IV) påverkar hjärnan neurologiskt och därigenom höjer IQ:n.
Och att isoleringen i gettot gett större spridning åt dem inom den ashekenazi-judiska gruppen och därmed även högre IQ inom densama. Men om det inte finns en IQ-gen, hur förklara den judiska intellektuella överlägsenheten?
Den hjärngympa som studier av Talmud innebär framförs som en alternativ förklaring.
Talmud är en omfattande samling skarpsinniga kommentarer om moral och Gud etcetera, av lärda rabbiner, vilka judiska barn undervisas i.
Kanske man skulle kunna jämföra det med att dagligen ägna sig åt logiska analyser av moralfilosofiska utsagor? Rimligen borde sådana aktiviteter höja intelligensen. Men den mätbara IQ:n?
Men stopp ett tag! Vad menar vi med intelligens? Jo, vi kan mena minneskapacitet, dvs. mängden fakta man förmår tillägna sig och vid behov snabbt återkoppla till, och var vi läst en uppgift för länge sen; vidare vår förmåga att lära oss främmande språk; skicklighet i huvudräkning; förmåga att resonera logiskt och upptäcka logiska blottor i andras resonemang, med mera.
Men man kan även mena social smarthet. Att bete sig på ett sätt som gynnar ett långt liv och en hög inkomst. Kan man mäta sådant med IQ-test? Troligen.
Men låt mig här inflika, att jag själv aldrig klarat att slutföra ett IQ-test och förmodligen inte skulle kunna det om så mitt liv hängde på det. Samtliga moment brukar jag finna narkoleptiskt tråkiga, dock klarar jag en del av dem, framför allt de verbala avsnitten; men när det kommer till att utesluta vissa geometriska figurer i en serie, så går jag bet.
Jo, förresten, det finns ett IQ-test som jag läst om, som jag nog skulle klara, som - om jag på grund av dumhet inte missuppfattade det! - gick ut på att minnas talserier med diverse godtyckliga skutt mellan talen. Först framlänges, sen baklänges. Det är ju knappast svårare än att hålla reda på t ex tio olika koder. Vilket jag nog gör.
Låt se: passerkort, min frus bensinkort, bankomatkort, tre olika kodlåskoder på jobbet, inloggningskoder för fem bloggar, två mail-koder, etc. Utan minneslappar eller automatisk påloggning. Däremot har jag ingen aning om mitt mobilnummer, men jag brukar ursäkta mig med att jag aldrig ringer till mig själv! Men jag kan sju jobbrelaterade nummer, min pappas, min dotters, hennes sambos mobilnummer, det till mina ena styvsons arbetsplats, och numret hem till mig själv samt till min frus mobiltelefon. Samt att rabbla de 50 amerikanska delstaterna som ett rinnande vatten.
Nå, det finns utan tvivel ett mätbart samband mellan IQ-nivå och årlig inkomst. Min är relativt låg, men min frus är exceptionellt hög. Och hon har enligt en utsago väldigt hög IQ. Hm, skall jag tro på det? Ibland har jag ju jag rätt, när vi grälar, och hon definitivt fel!
Men är IQ ärftligt? Är några mentala egenskaper det? Musikalitet? Empati? Och vad får jakande svar på dessa frågor för logiska konsekvenser? Vågar vi ens tänka på dem? Eller diskutera dem?
Ibland funderar jag på filmen "Rainman" med Dustin Hoffman och Tom Cruise.
Som bekant handlar den om en autistisk man, som är inkapabel att klara sig ute i samhället, men ändå ett geni i fråga om att blixtsnabbt kunna se hur många tandpetar som välts ut på golvet (även om det rör sig om ca 130 st.) och på att räkna upp någonting i stil med alla namn och resultat i den amerikanska baseballigan sen dess grundande.
Tänk om hans genialitet beror på att andra funktioner i hans hjärna är så lågenergiförbrukande, att de få friska får den energi som normalt fördelas jämt (någorlunda) mellan samtliga?
Kan inte personer som jag, som presterar dåligt på IQ-test, finna tröst i detta?
Jag kanske har en ojämn, cerebral energifördelning, med överdoser för vissa mentala funktioner?
En passus i NYM-artikeln som tycks antyda detta är följande:
"Cochran’s latest kick, though, is population genetics. Although Natural History of Ashkenazi Intelligence is written with a modicum of academic restraint, his independent essays, posted online, are much more freewheeling, and they betray a much more unsettling agenda: '[I]f this is what I think it is," he writes, in an essay called 'Overclocking,' the term programmers use to describe supercharging a computer’s brain capacity by weakening it, 'all these Ashkenazi neurological diseases are hints of ways in which one could supercharge intelligence . . . so it seems likely that we could—if we wanted to—develop pharmaceutical agents that had similar effects.'"
Slutordet till Mensa:
"Vad är IQ?
SVAR: IQ, generell begåvning, intelligens, logisk förmåga problemlösningsförmåga är alla synonyma begrepp, dvs beskriver vår förmåga att hantera och lösa nya problem som inte bygger på tidigare kunskap och erfarenheter.
Vad är intelligens?
SVAR: Ibland gör man skillnad mellan begåvning och intelligens. Intelligensen skulle då vara den medfödda förmågan att tänka och logiskt analysera och begåvning skulle då vara det vi faktiskt ser av intelligensens uttryck. Man kan ju ha förmågan men inte utnyttja den. I praktiken är begreppen identiska. Nationalencyklopedins ordbok anger 'förmåga till tänkande och analys' vilket får anses som en ganska vag beskrivning, även om det indikerar att det är just tankeverksamhet som omfattas. Du kan läsa mer om intelligens i Nationalencyklopedins uppslagsverk på biblioteket."
http://www.mensa.se/faq_om_mensa.html
P.S. Ett bra sökverktyg för att kolla kända judar är (filosemitiska) Jewhoo.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)