Avskaffa lagen om hets mot folkgrupp!

Lagen om hets mot folkgrupp skapar godtycke och är oförenlig med ett rättssamhälle. Kännetecknande för ett sådant är att medborgarna skall kunna förutse konsekvenserna av sina handlingar.

Lagen om hets mot folkgrupp är ett exempel på motsatsen. Den hämmar en fri debatt i vissa frågor. Det handlar inte om att man skall få skrika okvädningsord fritt eller beljuga folkgrupper utan om att man utan rädsla skall kunna framlägga fakta.

Fakta kan vara taktlösa och att linda in dem så att de inte upplevs som det är omständligt och något som försvararna av status quo slipper ägna sig åt. Tvärtom gynnas de av svårigheterna att presentera taktlösa fakta på ett taktfullt sätt. Detta skapar en obalans i debatten, som underlättar för anhängarna av status quo att vinna den. Inte på grund av de står på en stabil grund av fakta utan på grund av att deras motståndare måste anstränga sig så mycket mer.

Problemet med lagen är dess tal om missaktning. Man får enligt den inte skriva eller tala på ett sätt som kan skapa missaktning mot en religiös, etnisk eller sexuell minoritet. Men vad bidrar mest till missaktning mot till exempel muslimer? Jo, det dagliga nyhetsflödet. Skall det censureras för att inte skapa missaktning mot muslimer?

Lagstiftare kan sällan förutse alla konsekvenser av en lag. Till exempel inte att en statsminister skall kalla det ursvenska för blott barbari och få människor att undra om han skulle kalla det ur-kurdiska eller ur-afrikanska för samma sak. Och fråga sig varför det skall vara legitimt att nedvärdera det ursvenska men inga andra nationaliteters "ur-kultur" eller "ur-etnicitet".

Nyheterna just nu speglarna massmord i Kenya. Företeelser som man spontant vill kalla "barbariska". Liksom könstympning och hedersmord.

Men jag kan inte påminna mig ha hört någon politiker eller intellektuell kalla hedersmord eller könsstympning för det. Den kontrasten till statsministerns ord om det "ursvenska" gör mig irriterad.

Man börjar skriva en bloggpostning om detta hyckleri. Men under skrivandet tvekar man och frågar sig om inte de exempel på barbari som man kommer på, men som politikerna aldrig skulle kalla för barbari, skapar en så negativ bild av vissa folkgrupper att det bryter mot lagens ord om spridande av missaktning mot folkgrupp. Ibland väljer man därför att hålla inne med sin kritik mot hyckleriet hellre än att riskera en anmälan för hets mot folkgrupp.

Under sådana betingelser så kan inte en konstruktiv samhällsdebatt föras. Det inser säkert de flesta, men ändå upplevs det som ett för stort steg att slopa lagen om hets mot folkgrupp, eftersom en sådan handling skulle kunna tolkas som bagatellisering av rasism. Fast man säkert skulle kunna förklara varför man slopar lagen och på så sätt undvika att sända fel signaler.

Men hellre än att ta ett så pass modigt steg, låter man samhällsdebatten hämmas av rädsla för att bryta mot en yttrandefrihetslag.